I vår orkester Graham Foundation Orchestra (GFO)  finns det femton olika musikinstrument. Instrumenten ser helt olika ut och fungerar helt olika. En del har pumpar, några har drag, andra med hål och klaffar, på vissa ska man plocka med fingrarna eller slå med pinnar. Ett instrument har 88 toner och möjliggör att alla tio fingrarna kommer till användning. Några har en stark klang, andra rundare och mjukare – ja – var och en har sin egen klangbild. Intressant är att de kraftfullaste tonerna kommer ibland från de minsta instrumenten och tvärtom, de svagaste tonerna kommer ofta från de större instrumenten.

En musikers strävan är att bidra med sitt instruments karaktär och egna färdigheter till det stora hela och genom att lyssna på varandra eftersträvas ett gemensamt resultat. Ingens identitet förnekas och ingens stämma (funktion) är mindre viktig. Alla upplever att var och en behövs. Alla har en roll att spela för att nå helheten. När var och en tränar på sin sak och anpassar spelet med andra bildas en upplevelse som är mycket kraftigare än summan av delarna. Faktiskt kan man uppleva att enskilda inslag är ganska tråkiga och meningslösa, men när alla instrument kommer till sin rätt i helheten då upplever man hur väsentliga dessa ‘tråkiga’ stämmor är.

Detta kan vara ett exempel till livets orientering. När alla människor, med olika bakgrund, tränar individuellt på att bli det bästa de kan och sen samarbetar med varandra genom att lyssna och finjustera sig till de andra etablerar det sammanslagna resultatet en hög kvalité. Effekten lyfter den gemensamma upplevelsen till en stark känsla av upphöjdhet.

Denna gemensamma upplevelse bildar vänskapsband där man bara vill andras bästa och man upplever en stark tacksamhet till andras deltagande – denna upplevelse är grunden till välbefinnande och glädje och gör att samhällets resurser effektivt kan användas till samtligas utveckling.