grannskap-Stockholm
Processer Uncategorized

Grannskapsprocesser

En process är en sammanhängande uppsättning av aktiviteter som upprepas i tiden. Inom kvalitetsområdet ligger fokus på processer. Det är processer som skall mätas och förbättras när det gäller kvalitet. Processer omvandlar resurser till prestationer och utgör värdeskapande i en organisation.

Så är frågan – hur ser ditt grannskapet ut? Är det känd, är alla i grannskapet överens om storleken, om demografin om kulturen, om socioekonomiska förhållanden? Om ja, vilka processer finns? Om nej, då finns det inga processer.

George Graham Foundation ser fram emot att bistå arbetet med identifiera grannskapsprocesser och bistå Sveriges kommuner. I grannskapsprocesserna är det viktigt att få med ungdomarnas perspektiv och att få höra deras röst.

Grannsapsprocesserna vill se lite olika ut från grannskap till grannskap, men det finns några nyckelområden och processer som vill vara universella – som det är värt att se närmare på.

En viktig process är att mäta upp grannskapet, en annan viktig process är grannskapsmöten, eller reflektionsmöten, en tredje viktig och övergripande process är ungdomarnas bemyndigande. En fjärde process är utveckling av en sekvens studiecirklar som studerar just grannskapsutveckling, hur man får med sig gemene man (och kvinna) i grannskapsarbetet.

Först, så kan det vara bra att tala med en grupp ungdomar i grannskapen om att börja identifiera grannskapet. Vad är behovet och hur ser grannskapet / närområdet ut. Vilka sammanhängande aktiviteter har den här processen?

Processen har en start: det är när ungdomarna kommer tillsammans och börjar fråga sig vad grannskapet är. Man bestämmer sig för att börja mäta upp det. Nästa steg är att kontakta skolan och kommunen för att få hjälp. Skolan kan göra ett skolarbete i närområdet, i grannskapet. Då kan ungdomarna få hjälp med matematik, statistik, samhällskunskap, miljö, kultur, musik, språk m.m. Därefter kontaktar man kommunen – Stadsplaneringsnämnden samt Kultur och fritidsavdelningen för att få tillgång till verktyg för hur man mäter upp sitt grannskap. Det kan vara praktiska förhållningssätt som tumstock, uppmätningsutrustning, eller enkla, effektiva sätt att göra uppmätningar eller miljömätningar.

Nästa steg är att ungdomarna ska presentera vad de hittade i grannskapet. Ungdomarna får bjud in till ett grannskapsmöte. De får producera inbjudningskort, skicka ut inbjudningar, arrangera program och se till att alla i grannskapet får möjlighet att vara med. Vi behöver allas insikter i grannskapet.

På grannskapsmöte reflekterar man över vad man gjort de senaste månaderna. Under reflektionen är kritik inte tillåtet. Endast uppmuntran och förståelse som leder till insikter. Nästa del av reflektionsmötet är att planera för kommande tre (3) månader. Inte kortare eller längre. Därefter lanseras en kampanj på 2 veckor för att så snabbt som möjligt genomföra de uppgifter grannskapet vill göra. Man handlar. Och handlar så pass energiskt att man hela tiden vill ligga i förkant. På grannskapsmötet bestämmer man nästa möte om 3 månader, och därefter repeteras samma sak: reflektion, planering och att handla.

Processen verkar vara enkel (men verkligheten är mer komplex): cykler av grannskapsmöten, var tredje månad, 4 gånger per år. Självklart vill vissa beslut ta månadsvis eller år att genomföra, men grannskapet bör träffas 4 gånger per år, var tredje månad, under många år framöver.

Nästa process är att samtala och komma i gång med en studiecirkelverksamhet för att förstå grannskapets processer på djupet. Det bör vara studiecirklar som arbetar mycket med en gemensam värdegrund och förståelse av den mänskliga potentialen.

Speciellt behöver man i grannskapen få stöd via studiecirklar med ungdomarna där man tar upp dessa viktiga temaområden som handlar om hur ungdomarna utvecklar sina goda egenskaper (kärlek, rättvisa, tålamod, respekt m.m.) Ett program för barn och ungdom kommer att tas fram, och handledare kommer att avlasta föräldrar så att de kan delta i grannskapsarbetet.

Ungdomarna börjar att förstå vilka sociala krafter som påverkar dem – och står därför upp för att tjäna i sina grannskap som mentorer, konsulter och medarbetare i grannskapsarbetet.

Grannskapen hjälper varandra i arbetet. Det finns ingen gräns för hur långt den mänskliga potentialen kan utvecklas. De grannskap som har kommit längre med processtänket och förstår de grundläggande principerna, kommer att hjälpa grannskap som strävar i sitt arbete. På så sätt främjar man en lärande inställning.

Det vill som i allt arbete ske tillbakaslag, eller utmaningar. Misstag förutses ske – och vi har en tillåtande och lärande förhållningssätt när grannskapet möter de första hindren i grannskapsprocesserna. Det interkulturella arbetet tillsammans med mångfalds- och grannskapsarbetet vill accelerera och ta fart när ett visst antal medarbetare bestämmer sig för att öka tempot. Man hjälper varandra och utvecklar sina talanger och goda egenskaper i allt arbete i grannskapet.

Läs mer om grannskapsutveckling och tankar om grannskap på grannskap.nu

Grannskap

Print Friendly, PDF & Email
Boka Graham Foundation Orchestra