Hur står jag emot andras negativa åsikter om än det ena och än det andra? Det gör så ont i mitt hjärta. Allt är ju en fråga om inställning till det som sker. Att söka fel och problem eller finna det goda och positiva. Det är egentligen bara att välja. Jag föreslår; Se bara det goda! Jag vet, det är inte lätt, men vilken skillnad det skulle vara om vi alla gjorde det.

• Tänk att komma in i fikarummet och veta att alla har integritet att inte prata om dig och om det lilla misstag du nyss gjort.
• Tänk att i klassrummet känna dig trygg och att ha tillit till att du är helt okej precis som du är – trots fadäsen du gjorde häromdagen.
• Tänk att vara nyfiken på vem än du möter oavsett om personen ser annorlunda ut eller beter sig på ett främmande sätt.
• Tänk att en hel dag bara möta leenden, se viljan att inkludera alla, se kreativa problemlösningar och glädje.

Jag försöker leva så. Försöker vara öppen, glad och inte vara misstänksam eller gnälla över andras tillkortakommanden. Visst kliver jag fel då och då. Antagligen varje dag. Men jag försöker. Tar nya tag och utvärderar mig själv. Varför sa jag så? Kände jag mig hotad? Blev jag sårad? Hur kan jag göra nästa gång det händer? Vad kan jag göra för att sprida glädje?

Hela mänskligheten kämpar var dag som går. Var och en har sin kamp men vi kan underlätta varandras vardag. Jag läste om dygden vänskaplighet. Det gjorde mig glad. För det är så sant att vänskaplighet är att visa ett intresse i andra människor och göra att de känner sig välkomna. Vänskaplighet är när jag delar med mig av min tid och mig själv, när jag ler, hälsar och bjuder in till gemenskapen.

Varför inte hjälpas åt? Se och lära av varandra. Inkludera och stötta varandra och med förnöjsamhet se andras framgångar. Då tror jag att både mitt och alla andras välbefinnande och glädje kommer automatiskt. Det är egentligen så enkelt.